eller jag menar jooo, det händer massor! Fast alldeles för lite på stick- och virkfronten...
Och som om jag inte hade fullt upp, så har tagit upp ett gammalt intresse, nämligen bugg. För 12 år sedan la jag ner dansen. Då tävlade jag i den näst högsta vuxenklassen. Anledningen till att skorna hamnade på hyllan, var att jag blev gravid med min första pojk och kände att jag inte hade fullt fokus på träningen då. Så vips, för några veckor sedan fick jag för mig att följa med en kompis som nyss börjat bugga. Jag blev helt biten igen och som vanligt när jag börjar med nåt, så är det 100% som gäller. Nu blir det buggträning ungefär 3-4 kvällar i veckan. Och ovanpå detta så kör jag minst 3 löppass i veckan inför min lilla utmaning i maj - nämligen Göteborgsvarvet... Och tilläggas ska ju då också att varannan vecka, när barnen är hos mig, så har de ju sina 8-9 aktivitetstillfällen i veckan... Pust, säger jag bara...
Dessutom, fick vi nyligen reda på att min äldsta son har två former av neuropsykiatriska diagnoser. Så det har varit mycket möten, informationer o dyl.. Så en massa tankar kring det surrar också i huvudet hela tiden...
Livet är inte alltid lika lätt som man vill det ska vara...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag gissar att en av de neuropsykiatriska diagnoserna är adhd (kan ju inte vara säker, men sannolikheten är stor) och vill tipsa om en fin bildserie jag hittade för ett tag sen: http://bloggmalplace.wordpress.com/2010/12/30/adhd-i-bilder/
SvaraRaderaJag har själv adhd även om jag inte skrivit om det än på min blogg, jag ska göra det när jag orkar någon gång. Ibland är det svårt att förklara hur det faktiskt är, då tycker jag den bildserien är talande.
Ja, en av dom är adhd, eller rättare sagt add, eftersom han inte har den hyperaktiva delen. Hennes blogg är fantastisk. Kul, det kanske var via din blogg som jag hittade till hennes för ett tag sedan...
SvaraRaderaJu mer jag lär mig om adhd så tycker jag att otroligt mkt passar in på mig med... Så det är svårt att lära någon ha struktur och ordning i vardagen när man själv bara är i ett enda kaos..
Tacka vet jag lugn och ro i soffan med en stickning :)
hej låter som ett skönt sätt att rensa huvudet med att dansa!
SvaraRaderaJa, men du kanske också har adhd? Det är ju vanligt att föräldrar (framförallt kvinnor eftersom våra symptom inte tagits på allvar innan) får diagnosen när deras barn får den. Och ärftligt är det ju, så någonstans kommer det ju förmodligen ifrån.
SvaraRaderaJag tyckte det var så skönt att få en diagnos! Fick den när jag var 20, tre år sedan alltså, och jag har blivit så mycket snällare mot mig själv efter det. Nu blev jag lite sugen om att skriva om det på bloggen, ska samla lite mer mod bara. Det behövs ju att fler berättar om det för att ta bort den dumma stämpeln som finns.